söndag 12 januari 2014

Dikt av Åsa Svenson Dec 2013 nr 3

                       






                           Att bli kysst av dej,är för mej ett hav av stillhet och en orkan.
                           Aldrig har en man kysst och känt in hur jag vill ha't.
                           Det får mej att känna en frihet av extas och det gör att jag kan ge tillbaks.

                           Ståndaktigt står vi och rider ut båda två,och som vilda västern ropar vi
                           Hallå! Du gamle indian! i full sopran.

                           Sprid din säd i mej,så ska jag hjälpa dej att få det att gro och växa i mej
                           och moder jord var dag. Tills du blir en far en dag och du ska lyfta
                           vårat  barn i skyn ,för att klippa navelsträngen och sen ge det tillbaks
                           till sin mor.

                            En lycka vi länge väntat har
                            Tack gode gud för detta barn!

                            Vi pussar och ,klappar,smeker,leker och ger goda råd för framtidens
                            olika vägar,som den vill ta.
                            Finnas där om något sker
                            Det är vad en Mor och Far ska ge till sitt barn.
                            En kärleksfull famn och en hand och ett stöd.
                            För detta universums vackra barn..