Dikt av Åsa Svensson Jan 2014 nr 4

               Du är ett hav.
               Jag är en segelbåt, som guppar på dina vågor.
               Ibland stiltje och ibland så stormar det till.                                                                  

               Jag har hissat mina två segel och seglar iväg med i vindens fart.
               Njuter nu att bara va.
               Men jag har respekt för havet, liksom havet ska ha det till mig.

              Jag hör havets tankar och känslor.
              Blir varm o glad inom bords.
             - Ja jag ska vara rädd om henne,så hon ej kapsejsar.
              Det har hon gjort så många gånger förut.
              Nej! utan i detta hav, ska hon känna sig lugn,trygg och glad

              Inget ska hända henne igen!
             Så länge hon vill segla i mitt hav.