Jag lägger min hand på din bark.
Du är sliten o spricker!
Men står kvar tålmodigt som ofta ett träd gör.
Jag känner din glädje ,att någon ser dej precis som du är.
Min hand o din bark pratar en stund med varann.
Eller bara känner en värme som ger så mkt mer.
Tänk !
Vad lite det behövs igentligen!
Att ge en liten hand då o då om man kan.
Nu går jag vidare o kanske vi ses igen.
Om ej !så tack för din värme o allt du gav mej denna stund.
Fotograf Micaela Waldetoft
Blogg artbymicaela.blogspot.se/
Ringen gjord av
Liselotte KlingenerSilversmycken &Design
